Villkorslöst
Han stod framför oss och berättade om villkorslös kärlek, men allt jag hörde var någon annan som skrek att han ljög. Kanske bara för mig, vad vet jag. I vilket fall som helst så kände jag mig väldigt obekväm bland alla hoppfulla människor i rummet.
Jag är nog inte kapabel till att känna samhörighet.
Slutsats - det har varit en jobbig dag, full av tvivel och ifrågasättning. Men frågorna förblir obesvarade, då jag aldrig ställer dem.
Jag menar, jag vill ju inte framstå som dum. Har en känsla av att min intelligens kommer vara mitt enda sällskap fram tills lovet. Men jag ska inte klaga, jag kommer behöva den, har trots allt två prov och en muntlig kompensation i veckan.
Är inte orolig, svar kan jag levera. Frågorna får vänta.
Kommentarer
Trackback
