Sömn, jag kräver ingen sömn

Fittig dag so far.
Café dal med Seb, antingen så var det asdött eller så hetsade alla och köpte massa skit på samma gång.
Kul, verkligen.
Sen blev det ABM idag igen. Träffade två nya kärringar.
Jag satt mest och lipa non stop kändes det som. Helt slut i hela kroppen.
Det är jobbigare att bli frisk än att vara sjuk har jag förstått.
Stängde ute kroppens alla signaler, känslor och behov så länge att nu när de kommer tillbaka är det ett fucking kaos och jag har ingen som helst kontroll.

Ungefär som i Café dal.
Först så händer ingenting. Sen ingenting. Fortfarande ingenting.
Och så helt utan förvarning händer allt på samma gång.
Är det konstigt att man bryter ihop då?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0