A purity no mind can grasp

Lite ostabilt, lite ofokuserat. Känslor som blivit totalt främmande.
Att leva för dagen har aldrig någonsin funnits i min verklighet. Något man funderat på, något jag planerat att jag ska göra.
Men det blir långt ifrån Carpe diem då. Uppstyrt och förutsägbart. Väldigt tryggt, och ungefär lika tråkigt. För att inte säga frustrerande.
Jag har haft mitt roliga.

Kanske hade jag hoppats att du skulle introducera mig för en ny värld där jag slapp klättra på väggarna på grund av kontrollbehov.
Men du såg nog det uppenbara, jag är inte ämnad att vara fullt vid liv.
Jag saknar tanken på allt vi kunnat bli.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0